NASAs Venusuppdrag DAVINCI och VERITAS skyndas på och får säkra uppskjutningar i början av 2030-talet

Bild: Ars Technica · Källa

NASAs Venusuppdrag DAVINCI och VERITAS är tillbaka på rätt spår med påskyndade tidsplaner och säkrad finansiering, vilket markerar byråns första uppdrag till Venus på årtionden och lovar avancerad utforskning av planetens atmosfär och yta.

Efter årtionden i Mars och andra himlakroppars skugga får NASAs Venusutforskningsinsatser ny drivkraft, med två uppdrag – DAVINCI och VERITAS – som nu är säkert schemalagda för uppskjutning till Venus i början av 2030-talet. Denna återuppväckt insats följer betydande ekonomiska utmaningar och förseningar, men nyligen framtagna uppgifter baserade på en uppdatering från 2026 från Ars Technica visar att båda uppdragen har påskyndade tidslinjer och starkt stöd inom NASA.

Deep Atmosphere Venus Investigation of Noble gases, Chemistry, and Imaging (DAVINCI)-uppdraget är nu planerat för uppskjutning i december 2030, ett helt år före tidigare schema. DAVINCI kommer att sända ner en nedstigningssond utrustad med fallskärm för att direkt ta prover från Venus täta atmosfär och fånga de första bilderna av dess yta sedan 1982. Nedstigningen förväntas pågå i ungefär en timme, under vilken all data och bilder kommer att överföras tillbaka via moderskeppet innan radiokontakten förloras.

Efter DAVINCI är Venus Emissivity, Radio science, InSAR, Topography, And Spectroscopy (VERITAS)-orbiter planerad att skjutas upp i november 2032. VERITAS har som mål att bygga vidare på NASA:s 1989 års Magellan-uppdrags radaravbildning genom att leverera kartor med högre upplösning av ytan och undersöka vulkanisk aktivitet. Uppdraget kommer att genomgå aerobromsning vid ankomsten och prioritera detaljerade topografiska och sammansättningsstudier av Venus yta.

Dessa uppdrag har tidigare varit osäkra på grund av budgetbegränsningar och NASAs förändringar i internationella samarbeten, särskilt med Europeiska rymdorganisationens (ESA) EnVision-uppdrag. NASA drog sig tillbaka från att tillhandahålla ett radarinstrument för EnVision 2025, vilket fick ESA att utveckla en radar med europeiskt ursprung. Dock har NASAs omprioritering lett till att större resurser kunnat riktas mot dess egna Venusuppdrag.

Venus har en unik position som jordens närmaste planetariska granne och delar liknande storlek och massa, men dess extrema atmosfäriska förhållanden har gjort utforskningen svår. Frågor kvarstår om dess klimathistoria, orsakerna och naturen bakom dess okontrollerade växthuseffekt och dess geologiska processer.

NASAs förnyade Venusutforskning markerar ett betydande skifte då Venus har fått begränsad uppmärksamhet under det senaste årtiondet jämfört med Mars och de isiga månarna. Synkroniseringen av uppdragens uppskjutningsfönster och förbättrade instrument förväntas avsevärt förbättra vår förståelse av Venus utveckling och nuvarande tillstånd.

Påtryckningar från planetvetenskapliga samfundet och organisationer som Venus Exploration Analysis Group (VEXAG) och The Planetary Society har varit avgörande för att upprätthålla stödet för dessa uppdrag. När teamen ökar i antal och förbereder sig för slutgiltiga uppdrag kan nästa decennium bli en livfull era av Venusutforskning, med potential att besvara långvariga mysterier inom planetvetenskapen om jordens gåtfulla systerplanet.