Växande risker hotar säkerheten för Internets undervattenskabelinfrastruktur

Bild: Ars Technica · Källa

Elisabeth Braws bok belyser ökad geopolitisk spänning och misstänkta incidenter som hotar undervattenskablar för Internet, vilka är avgörande för global kommunikation och energi, i takt med urholkade internationella normer och fler sabotageförsök.

Den stora majoriteten av världens internettrafik transporteras via fiberoptiska kablar som ligger utplacerade på havsbottnarna, sida vid sida med annan kritisk undervattensinfrastruktur såsom oljeledningar och elkablar. Trots utbyggnaden av satellitkommunikation som Starlink, förblir dessa undervattensnätverk ryggraden i den globala uppkopplingen. Men nya risker mot denna dolda infrastruktur ökar kraftigt, något som beskrivs i Elisabeth Braws senaste bok, Undersea War.

Braw, senior fellow vid Atlantic Council och chef för initiativet Threats to the Global Maritime Order, undersöker de ökande skadorna på undervattenskablar och ledningar, ofta orsakade av misstänkt fartygsaktivitet. Historiskt har ungefär 60 % av kabelskador berott på oavsiktliga mänskliga handlingar som fiske eller ankardrag – och en mindre andel på naturliga faror – men nu ökar oron för avsiktligt sabotage kopplat till växande gråzonskonflikter och krigföring.

Bland framträdande incidenter har den Rysslandsassocierade oljetankern Eagle S i december 2024 släpat sitt ankare över 56 miles av havsbotten och därigenom skurit av flera datakablar samt en betydande undervattens elkabel som kopplar ihop de baltiska och nordiska elnäten. Denna händelse följde på skador orsakade bara en månad innan av det kinesiska lastfartyget Yi Peng 3 i Östersjön, även om endast befälhavarna på Eagle S åtalades. Annorstädes fälldes kaptener på ett kinesisktägt fartyg i Taiwan i mitten av 2025 för medvetet avklippning av en undervattentelekommunikationskabel.

Braw påpekar att den länge rådande internationella ramen som skyddar undervattensinfrastrukturen, inklusive FN-konventionen om havsrätten (UNCLOS), håller på att luckras upp. Medan sådana avtal under kalla kriget till viss del begränsade störningar, har incitamenten att rikta in sig på dessa kablar intensifierats, drivet av deras centrala roll i global finans och kommunikation. Länder som Ryssland har i ökande grad använt icke-militära metoder för att försvaga rivaler, och förvandlat undervattenskablar till strategiska svagheter.

Komplexiteten ökar eftersom dessa kablar ligger i internationellt vatten, där jurisdiktionen är begränsad, samtidigt som den snabba utbyggnaden av ubåtsflottor och undervattensdroner medför nya hot. Misstänksam aktivitet från forskningsfartyg från Ryssland och Kina som dröjer vid kabelsträckor ökar oron för hemlig kabelövervakning eller sabotagekapaciteter.

Geopolitiska spänningar i områden som Hormuzsundet försvårar ytterligare situationen. Irans hot om att införa tullar eller till och med attackera kablar som passerar genom denna viktiga korridor har lett till att kabelprojekt ställts in mitt i pågående konflikter. Det här utmanar säkerheten och logistiken för att lägga och reparera kablar när fientligheter finns i närheten.

En kritisk fråga är spänningen mellan privata kabeloperatörer – ofta teknikjättar som investerar i högkapacitetskabel – och nationella regeringar, vars säkerhetsintressen kan kräva större redundans och skydd. Operatörerna, drivna av kommersiella överväganden, kan begränsa kabelutbredningen på grund av kostnader, medan regeringar önskar robusta och tåliga nätverk.

Braws forskning understryker att undervattenskablar, som en gång hyllades som förkämpar för global fred genom omedelbar kommunikation, nu står inför hot i en försvagad internationell ordning och intensifierande geopolitiska rivaliteter. Deras säkerhet kräver förnyat globalt samarbete och strategisk uppmärksamhet för att skydda infrastrukturen som utgör grunden för den moderna digitala världen.

▶ The Internet’s undersea backbone is slipping into the danger zone — Titta på video ↗